Varför flyger flygplan snabbare i en riktning än i den andra?

Du kanske redan har lagt märke till något märkligt när du jämfört två flygbiljetter.

På utresan tar din flygning 8 timmar och 30 minuter.

På hemresan tar den knappt 7 timmar och 20 minuter.

Samma flygbolag. Samma typ av flygplan. Samma avstånd mellan de två städerna.

Och ändå, mer än en timmes skillnad.

Den första förklaringen som ofta dyker upp är ganska intuitiv: jorden roterar, så i en riktning skulle den på sätt och vis komma flygplanet “till mötes”, medan man i den andra riktningen skulle behöva hinna ikapp den.

Bilden är lockande.

Men det är inte riktigt så det fungerar.

Den verkliga orsaken finns några kilometer ovanför våra huvuden, i extremt kraftfulla vindströmmar som kan få ett passagerarflygplan att vinna – eller förlora – mycket tid.

Den mest kända av dessa bär ett namn som du förmodligen redan har hört: jetströmmen.

Och för att förstå varför vissa flygningar är betydligt snabbare i en riktning än i den andra, måste man börja med en grundläggande idé: ett flygplan kan flyga med samma hastighet genom luften samtidigt som det rör sig med mycket olika hastigheter över marken.

Allt blir då mycket mer logiskt.

Flyger ett flygplan verkligen snabbare i en riktning?

Inte nödvändigtvis.

Det är faktiskt här hela finessen ligger.

När ett flygplan flyger i marschfart kan dess hastighet i förhållande till luften förbli relativt likvärdig, oavsett om det flyger österut eller västerut.

Låt oss ta ett mycket enkelt exempel.

Föreställ dig ett flygplan som rör sig med cirka 900 km/h i förhållande till den luftmassa som omger det.

Om det inte fanns någon vind alls, skulle dess hastighet i förhållande till marken också vara nära 900 km/h.

Låt oss nu lägga till en medvind på 150 km/h.

Flygplanet fortsätter att flyga i cirka 900 km/h genom luften, men hela luftmassan rör sig själv i samma riktning.

Dess hastighet i förhållande till marken kan då närma sig 1 050 km/h.

Låt oss nu ändra vindriktningen.

Samma flygplan, fortfarande i 900 km/h genom luften, möter den här gången en motvind på 150 km/h.

Dess markhastighet sjunker till cirka 750 km/h.

I båda situationerna flyger själva flygplanet i praktiskt taget samma hastighet.

Men sett från marken är skillnaden enorm.

Det är lite som att simma i en flod.

Du kan simma i exakt samma hastighet i förhållande till vattnet. Om strömmen skjuter på i din riktning kommer du att röra dig mycket snabbare i förhållande till flodkanten. Om du simmar mot strömmen kommer din framfart att vara mycket långsammare.

På himlen är principen densamma.

Atmosfären är inte stillastående runt jorden

När man tittar på himlen från marken kan man ha en tendens att föreställa sig atmosfären som ett enormt lager av relativt stabil luft där flygplanen rör sig.

I verkligheten är den i ständig rörelse.

Luftmassor förflyttar sig.

Områden med högt och lågt tryck utvecklas.

Vindar bildas på olika höjder.

Och ju högre upp man kommer, desto kraftfullare kan dessa vindar ibland bli.

På 10 000 eller 12 000 meters höjd, den vanliga höjden för passagerarflygplan, är det inte ovanligt att möta vindar på flera tiotals eller till och med flera hundra kilometer i timmen.

För en passagerare finns det inget sätt att nödvändigtvis märka detta.

Flygplanet verkar röra sig normalt.

Molnen glider lugnt förbi.

Kaffet står kvar på bordet.

Ändå kan hela luftmassan runt flygplanet röra sig i 150 eller 200 km/h i en given riktning.

Och på en flygning på åtta eller tio timmar börjar denna skillnad betyda oerhört mycket.

Jetströmmen: en osynlig motorväg på himlen

Bland alla dessa vindar är vissa särskilt kraftfulla.

De kallas för jetströmmar.

Föreställ dig en enorm flod av vind som slingrar sig runt planeten på hög höjd.

Den har naturligtvis varken stränder eller en synlig yta.

Ändå kan den vara flera tusen kilometer lång och transportera luft i imponerande hastigheter.

I vissa situationer överstiger dessa vindar lätt 150 eller 200 km/h. Under särskilt intensiva perioder kan de gå långt utöver detta.

För ett flygplan innebär det att komma in i denna ström i rätt riktning nästan som att kliva upp på ett gigantiskt rullband.

Flygplanet fortsätter att flyga normalt genom luften.

Men själva luftmassan rör sig snabbt mot destinationen.

Resultat: markhastigheten ökar.

I motsatt riktning är det naturligtvis tvärtom.

Samma ström blir en motvind som man måste ta sig igenom.

Och på ett långt avstånd kan detta förlänga resans längd avsevärt.

Varför blåser jetströmmen främst från väst till öst?

Det är här atmosfären blir lite mer komplex.

Jetströmmar uppstår särskilt i närheten av områden där stora luftmassor har mycket olika temperaturer.

På norra halvklotet möter kall luft från polarregionerna varmare luftmassor från lägre latituder.

Dessa kontraster bidrar till bildandet av kraftfulla vindar på hög höjd.

Jordens rotation spelar också en roll i deras organisering via det som kallas corioliseffekten.

Resultat: på medellatituderna cirkulerar de dominerande jetströmmarna vanligtvis från väst till öst.

Och denna orientering är särskilt viktig för flygningar över Nordatlanten.

Ett flygplan som går från Nordamerika till Europa kan dra nytta av mycket kraftig medvind.

Samma sträcka som görs i motsatt riktning måste ofta kämpa mot dessa vindar.

Det är därför en New York–Paris-flygning kan vara betydligt snabbare än en Paris–New York.

Varför är New York–Paris ofta kortare än Paris–New York?

Det är förmodligen det mest kända exemplet.

Ta två städer som ligger på exakt samma avstånd.

Paris på ena sidan av Atlanten.

New York på den andra.

Matematiskt ändras naturligtvis inte sträckan beroende på resans riktning.

Och ändå är de tider som flygbolagen planerat ofta olika.

Österut, mellan New York och Paris, kan flygplanet dra nytta av en kraftig medvind.

Västerut, mellan Paris och New York, blir samma vindsystem en motvind.

Resultatet kan innebära flera tiotals minuters skillnad, ibland mer.

Men denna skillnad är inte densamma varje dag.

En flygning kan vara särskilt snabb en kväll och mycket mer normal nästa dag.

Varför?

Därför att jetströmmen inte är en fast, rak linje ritad på himlen.

Den rör sig.

Den böljar.

Den accelererar.

Den saktar ner.

Dess position kan ändras från en dag till en annan.

Flygbolagen och besättningarna anpassar därför regelbundet rutterna baserat på de förväntade vindarna.

Men ändrar inte jordens rotation någonting?

Det är förmodligen den mest utbredda missuppfattningen i ämnet.

Man skulle kunna föreställa sig att om jorden roterar österut, behöver ett flygplan som lyfter västerut bara stiga och sedan vänta på att destinationen ska komma in under det.

Tyvärr fungerar det inte så.

Och tur är väl det, annars skulle resor vara ganska märkliga.

Flygplanet, flygplatsen, atmosfären och allt som finns på jordens yta har redan den rörelse som är kopplad till jordens rotation.

När flygplanet lyfter förlorar det inte plötsligt denna hastighet.

En enkel jämförelse är att föreställa sig att du hoppar på ett tåg i rörelse.

Om tåget kör i 300 km/h och du hoppar vertikalt i gången, flyger du inte plötsligt bakåt i vagnen.

Du fortsätter att röra dig med tåget.

Du hade redan dess hastighet innan du hoppade.

För ett flygplan som lyfter är det samma princip.

Jorden roterar alltså inte bara under det medan det förblir stillastående i rymden.

Däremot spelar jordens rotation en indirekt roll.

Den påverkar atmosfärens cirkulation, särskilt genom corioliseffekten, och bidrar därmed till formen på de stora vindsystemen.

Jordens rotation bidrar alltså till historien.

Men inte på det intuitiva sätt som man ofta föreställer sig.

Lufthastighet och markhastighet: skillnaden som förklarar allt

För att förstå fenomenet väl måste man skilja på två begrepp.

Det första är hastighet i förhållande till luften.

Det är flygplanets hastighet i den luftmassa som omger det.

För aerodynamiken är detta en viktig uppgift.

Vingarna “vet” inte vilken hastighet marken rör sig med under flygplanet. De reagerar på luften som cirkulerar runt dem.

Det andra är markhastighet.

Den här gången mäter man hastigheten med vilken flygplanet faktiskt rör sig över jordens yta.

Det är den som direkt avgör hur lång tid det tar att tillryggalägga ett givet avstånd.

Låt oss gå tillbaka till vårt flygplan i 900 km/h.

Med 200 km/h medvind:

900 + 200 = cirka 1 100 km/h markhastighet.

Med 200 km/h motvind:

900 – 200 = cirka 700 km/h markhastighet.

Naturligtvis är navigeringsberäkningarna i verkligheten mer komplexa och vindarna är inte alltid perfekt inriktade med banan.

Men den allmänna idén förblir exakt denna.

Två flygplan kan visa samma hastighet i luften samtidigt som de rör sig över marken med flera hundra kilometers skillnad per timme.

Kan ett passagerarflygplan överstiga 1 000 km/h?

Ja.

Och det kan till och med hända utan att flygplanet är överljudsflygplan.

Det verkar motsägelsefullt tills man återgår till skillnaden mellan lufthastighet och markhastighet.

Föreställ dig ett passagerarflygplan som rör sig runt Mach 0,85, alltså normalt sett långt under ljudets hastighet i den luftmassa som omger det.

Om det drar nytta av en mycket stark medvind kan dess hastighet i förhållande till marken överstiga 1 000 km/h.

Den kan till och med, i vissa exceptionella situationer, stiga ännu mer.

Det betyder inte att flygplanet har brutit ljudvallen.

För det skulle dess hastighet i förhållande till luften behöva överstiga den lokala ljudhastigheten.

Men det kan mycket väl förbli lugnt subsoniskt i en luftmassa som i sin tur rör sig mycket snabbt i förhållande till marken.

Skärmen för flyguppföljning kan därför ibland visa en imponerande hastighet utan att något exceptionellt händer i kabinen.

Flygplanet har inte aktiverat ett hemligt läge.

Det drar helt enkelt nytta av vinden.

Använder flygbolagen jetströmmen medvetet?

Självklart.

När ett flygbolag förbereder en långdistansflygning nöjer de sig inte med att rita den geografiskt kortaste linjen mellan två flygplatser.

De tar hänsyn till många faktorer:

väder;

vindar;

åskväder;

flygtrafik;

restriktioner i luftrummet;

bränsleförbrukning;

flygplanets prestanda.

På en rutt österut kan det vara mycket intressant att leta efter ett område med särskilt gynnsamma medvindar.

Omvänt, på en flygning västerut, kan man ibland försöka undvika områden där motvinden är som kraftigast.

Resultat: två flygningar som förbinder exakt samma städer kan följa olika banor beroende på dag.

Och ibland kan en rutt som är något längre i avstånd vara snabbare.

Det är kontraintuitivt.

Men om omvägen gör att man kan dra nytta av en mycket mer gynnsam ström, kan den spara både tid och bränsle.

Den kortaste vägen är alltså inte alltid den snabbaste

Föreställ dig två möjliga rutter.

Den första mäter 5 500 kilometer.

Den andra, 5 700 kilometer.

På pappret verkar den första nödvändigtvis bättre.

Men låt oss anta att den kortaste rutten är exponerad för en stark motvind, medan den andra gör att man kan dra nytta av en medvind.

Flygplanet kan mycket väl tillryggalägga fler kilometer samtidigt som det anländer tidigare.

Det är exakt samma princip som när man väljer en rutt med bil.

Den kortaste vägen på kartan är inte alltid den som gör att man kommer fram snabbast om den är mättad.

På himlen kan den huvudsakliga “trafiken” ibland vara vinden själv.

Letar flygplanen alltid efter jetströmmen?

Nej.

Allt beror på flygningens riktning.

Om jetströmmen skjuter på dig i rätt riktning blir den särskilt intressant.

Men om du måste flyga mot den kan målet tvärtom vara att hitta ett område där vindarna är mindre ogynnsamma.

Och även med medvind finns det andra begränsningar.

En särskilt snabb ström kan finnas nära turbulensområden.

Åskväder kan tvinga fram avvikelser.

Flygledningen kan begränsa vissa rutter.

En del av luftrummet kan vara otillgängligt.

Strategin består därför sällan i att bara “hitta jetströmmen och följa den”.

Verksamheten söker snarare den bästa kompromissen mellan flygtid, förbrukning, väder och säkerhet.

Kan jetströmmen orsaka turbulens?

Ja.

Och det är en viktig detalj för passagerare som ibland föreställer sig att blå himmel nödvändigtvis betyder helt lugn luft.

Nära jetströmmen kan vindhastigheten ändras snabbt från ett område till ett annat.

Dessa skillnader kan orsaka det som kallas turbulens i klar luft.

De bär sitt namn med rätta.

Inget behov av att gå in i ett enormt moln.

Flygplanet kan flyga under en magnifik blå himmel och plötsligt börja skakas.

Besättningarna använder väderprognoser, information från andra flygplan och olika verktyg ombord för att försöka förutse dessa områden.

Men de är ibland svåra att upptäcka visuellt.

Samma ström som gör att man kan vinna flera tiotals minuter kan alltså också göra flygningen lite mindre bekväm på vissa ställen.

Varför är hemresan ibland mycket kortare?

När du ser en stor skillnad mellan utresan och hemresan vet du nu var du ska leta.

På vissa förbindelser, särskilt de som korsar Nordatlanten, skapar de dominerande vindarna naturligt en fördel i en riktning.

Europa till Nordamerika?

Ofta mer motvind.

Nordamerika till Europa?

Ofta mer medvind.

Det är inte en absolut regel för varje flygning, varje dag och varje höjd.

Men det är tillräckligt vanligt för att flygbolagen ska integrera denna skillnad i sina tidtabeller.

Det är därför din biljett kan ange 8 timmar och 30 minuter i en riktning och 7 timmar och 40 minuter i den andra innan flygplanet ens har lyft.

Denna skillnad är känd och förväntad.

Spelar årstiden en roll?

Ja.

Jetströmmen har inte alltid samma intensitet.

Den kan särskilt bli mycket kraftfull på vintern, när temperaturkontrasterna mellan kalla regioner och varmare latituder är större.

Detta kan förstärka skillnaderna mellan flygningar österut och de västerut.

Vissa transatlantiska flygningar mot Europa drar då nytta av spektakulära medvindar.

Omvänt måste flygplan som gör motsatt resa ibland följa rutter mycket längre norrut eller söderut för att undvika de mest straffande motvindarna.

Samma förbindelse kan alltså uppvisa ganska olika tider mellan sommar och vinter.

Några kilometer i timmen gör till slut en stor skillnad

På en resa på trettio minuter kommer en måttlig vind förmodligen inte att ändra din dag.

På tio timmars flygning är det en annan historia.

Även en genomsnittlig skillnad på 50 km/h under flera timmar slutar med att representera flera hundra kilometer.

Med 100, 150 eller 200 km/h vind blir effekten snabbt mycket viktig.

Låt oss ta ett avsiktligt förenklat exempel.

Två flygplan måste tillryggalägga 7 000 kilometer.

Det första rör sig över marken i 1 000 km/h.

Det andra i 800 km/h.

Det första skulle ta cirka sju timmar.

Det andra nästan nio.

Två timmars skillnad trots att flygplanet i sig kan röra sig i en mycket liknande hastighet i luftmassan.

Det är därför vindar på hög höjd är långt ifrån en enkel väderdetalj.

På en långdistansflygning blir de en central del av planeringen.

Varför anger biljetterna redan olika tider?

Därför att flygbolagen känner till dessa fenomen perfekt.

När ett flygschema skapas beräknas inte tiderna som om atmosfären vore stillastående.

Flygbolagen har enorma mängder data om vanliga flygtider.

De vet att en förbindelse generellt är längre i en riktning.

De tar också hänsyn till taxning på marken, trafik, flygplatsprocedurer och en viss operativ marginal.

Det är därför “flygtiden” som visas på din bokning inte alltid motsvarar den exakta tiden som tillbringas i luften.

En biljett kan ange åtta timmar mellan avgång och ankomst medan flygplanet faktiskt tillbringar sju timmar och tjugo minuter i luften.

Resten kan inkludera taxning före start och efter landning.

Vinden förblir ändå en av de främsta orsakerna till de stora skillnaderna mellan två riktningar på de stora förbindelserna.

Finns fenomenet bara på Atlanten?

Nej.

Nordatlanten utgör helt enkelt det mest kända exemplet, eftersom enormt många kommersiella flygningar dagligen korsar denna region från väst till öst eller öst till väst.

Men vindar påverkar flygplan över hela världen.

Över Stilla havet spelar de också en viktig roll.

Även på kontinentala eller regionala flygningar kan en stark motvind förlänga resan med flera minuter.

När du reser regelbundet på exakt samma förbindelse kan du ibland märka att vissa flygningar systematiskt är lite snabbare beroende på riktning.

Orsaken är ofta densamma.

Atmosfären rör sig.

Kan piloterna accelerera när en flygning är försenad?

Det är en annan intressant fråga.

Föreställ dig att ditt flygplan avgår med trettio minuters försening.

Kaptenen meddelar sedan att en del av denna försening kanske kan tas igen under flygningen.

Betyder det att han kommer att pressa motorerna till max under flera timmar?

Inte riktigt.

Passagerarflygplan har en viss hastighetsmarginal.

Det är ibland möjligt att anta en något annorlunda marschfart för att minska flygtiden något.

Men att accelerera kostar bränsle.

Och förbrukningen ökar kraftigt när man försöker flyga snabbare.

Det är därför inte intressant att öka hastigheten enormt bara för att vinna några minuter.

Ofta kan en del av förseningen istället tas igen tack vare:

• en mer direkt rutt;

• mindre väntan hos flygledningen;

• mer gynnsamma vindar än väntat;

• en kortare taxningstid vid ankomst.

Återigen kan vinden ha större inverkan än en liten skillnad i hastigheten som piloterna valt.

Vad piloterna ser i cockpiten

För passageraren sammanfattas all denna information ofta till en liten skärm som visar:

Höjd: 11 000 m

Hastighet: 1 050 km/h

Och ibland tittar man på denna hastighet och tänker:

« Titta, flygplanet går särskilt snabbt idag. »

I cockpiten är situationen naturligtvis mer detaljerad.

Piloterna har bland annat information om sin hastighet i luften, sitt Mach-tal, sin markhastighet samt vindens riktning och styrka.

Det är alltså fullt möjligt att se en indikation av typen:

vind på 140 knop från väst,

samtidigt som man konstaterar en markhastighet som är betydligt högre än flygplanets vanliga hastighet.

För piloterna finns det inget mystiskt.

De vet helt enkelt att luftmassan som omger dem i sin tur är i rörelse.

Två identiska flygplan, två helt olika hastigheter

Föreställ dig nu två identiska Boeing eller Airbus.

De flyger båda på samma höjd.

Samma massa.

Samma hastighet i luften: 900 km/h.

Det första styr österut med 150 km/h medvind.

Dess markhastighet är cirka:

1 050 km/h.

Det andra styr västerut med samma vind, men nu som motvind.

Dess markhastighet sjunker till cirka:

750 km/h.

Skillnad mellan de två:

300 km/h.

Ändå har ingen av de två piloterna beslutat att köra snabbare eller långsammare.

Båda flygplanen rör sig i exakt samma hastighet i luften.

Det är förmodligen det bästa sättet att förstå hela fenomenet.

Ett flygplan rör sig inte i en fast miljö.

Det flyger inuti en atmosfär som också rör sig.

5 saker att komma ihåg om flygplanshastighet

Om du bara skulle komma ihåg några få element, skulle det vara dessa:

1. Ett flygplan flyger inte nödvändigtvis snabbare i luften beroende på resans riktning.

2. Vinden ändrar främst dess hastighet i förhållande till marken.

3. Jetströmmen blåser ofta från väst till öst på medellatituderna.

4. Flygningar österut kan därför vara betydligt snabbare.

5. Jordens rotation verkar indirekt på vindarna, men jorden roterar inte bara under flygplanet.

📖 Artiklar som kan intressera dig

Vill du lära dig ännu mer om hemligheterna med flygresor? Här är tre andra artiklar som kan intressera dig:

• Varför har vissa flygplan winglets?
  Dessa små uppåtvända ändar på vingarna finns inte bara för designens skull. Upptäck hur winglets gör det möjligt att minska luftmotståndet, förbättra den aerodynamiska effektiviteten och spara bränsle.

• Hur undviker man jetlag efter en lång flygning?
  Störd sömn, trötthet, uppvaknanden mitt i natten… upptäck de rätta reflexerna att anta före, under och efter din resa för att begränsa effekterna av jetlag.

• Hur överlever man en 12-timmars flygning utan att lida?
  Val av säte, sömn, hydrering, måltider och rörelser ombord: hitta våra råd för att göra en mycket lång flygning mycket bekvämare.

✈️ Rekommenderade produkter för flygentusiaster

Älskar du passagerarflygplan, militära flygplan eller helt enkelt flygvärlden? Upptäck även våra kollektioner dedikerade till entusiaster:

• Modellflygplan Passagerarflyg
  Airbus, Boeing och andra ikoniska flygplan inom kommersiellt flyg: hitta skalenliga modeller för att dekorera ett skrivbord, komplettera en samling eller ge bort till en entusiast.

• Modellflygplan Jaktflyg
  Från historiska jaktplan till moderna stridsflygplan, upptäck replikor inspirerade av militära flygplan som har satt sin prägel på flyghistorien.

• Flygaffischer
  Vintageaffischer, flygillustrationer och bilder inspirerade av resor: ett enkelt sätt att ge en touch av flyg till ett skrivbord, ett sovrum eller ett vardagsrum.

Det är inte nödvändigtvis flygplanet som går snabbare, det är luften som reser med det

Slutligen ligger svaret på denna fråga i en ganska enkel idé.

Ett flygplan flyger aldrig i en perfekt stillastående atmosfär.

Det rör sig i en enorm luftmassa som också den reser runt planeten.

När en kraftfull ström blåser i samma riktning som det, dras flygplanet med denna luftmassa och dess hastighet över marken ökar.

När det reser i motsatt riktning blir samma ström ett osynligt hinder.

Det är därför två flygningar som förbinder exakt samma städer kan visa mycket olika tider.

Motorn är inte kraftfullare på hemresan.

Piloterna trycker inte mer på gaspedalen.

Och jorden kommer inte bara och placerar sig under flygplanet under resan.

Allt avgörs i huvudsak i vinden.

Så nästa gång din New York–Paris-flygning anländer nästan en timme tidigare än resan i motsatt riktning, titta på flygkartan och föreställ dig vad som faktiskt händer runt omkring dig.

På mer än 10 000 meters höjd kanske ditt flygplan är installerat i hjärtat av en gigantisk osynlig flod som cirkulerar i flera hundra kilometer i timmen.

En flygmotorväg som man aldrig ser från fönstret, men som helt kan förändra längden på en resa.

🎬 Varför tar det ofta längre tid att flyga västerut?

På en karta representerar en Paris–New York och en New York–Paris naturligtvis samma avstånd. Ändå, väl uppe i luften, kan de två resorna visa mycket olika tider.

Denna video gör det möjligt att visuellt förstå varför de kraftfulla vindar som möts på hög höjd kan accelerera eller sakta ner ett flygplan avsevärt. Den kompletterar väl förklaringarna om jetströmmen, markhastigheten och denna berömda skillnad som man ofta märker mellan utresan och hemresan.

FAQ: varför flyger flygplan snabbare i en riktning?

Varför är New York–Paris ofta snabbare än Paris–New York?

De dominerande vindarna på hög höjd, särskilt jetströmmen, blåser ofta från väst till öst. Flygplan som går mot Europa kan därför dra nytta av medvind, medan de som går mot Nordamerika möter mer motvind.

Är det jordens rotation som gör vissa flygningar snabbare?

Inte direkt. Flygplanet och atmosfären roterar redan med jorden. Däremot påverkar jordens rotation atmosfärens cirkulation och bidrar till bildandet av de stora vindströmmarna.

Vad är jetströmmen?

Jetströmmen är ett område med mycket kraftfulla vindar som ligger på hög höjd. Den kan sträcka sig över flera tusen kilometer och spela en viktig roll för långdistansflygningars längd.

Hur snabbt kan jetströmmen blåsa?

Dess hastighet varierar enormt beroende på förhållandena. Den kan lätt överstiga 150 eller 200 km/h och bli ännu kraftfullare under vissa vädersituationer.

Kan ett flygplan överstiga 1 000 km/h?

Ja, i markhastighet. En stark medvind kan pressa dess hastighet i förhållande till marken över 1 000 km/h utan att flygplanet är överljudsflygplan i luften.

Varför bryter inte ett flygplan i 1 100 km/h nödvändigtvis ljudvallen?

Därför att ljudvallen beror på dess hastighet i förhållande till luften som omger det, inte dess hastighet i förhållande till marken.

Väljer piloterna sin rutt baserat på vinden?

Ja, vindarna är en av de många parametrar som tas i beaktande vid planeringen av flygningen. En något längre rutt kan ibland bli snabbare och mer ekonomisk tack vare gynnsamma vindar.

Varför ändras längden på samma flygning från en dag till en annan?

Därför att vindar, väder, trafik och rutter som används utvecklas. Jetströmmen kan särskilt ändra position och intensitet mycket snabbt.

Orsakar jetströmmen turbulens?

Den kan främja turbulens i klar luft, särskilt i områden där vindens hastighet eller riktning ändras kraftigt.

Relaterade produkter

Kategorier

NyheterModellflygplan: modellflygplan för passagerarflyg och jaktflygplanModellflygplan för passagerarflygInredning/HemFlyginredningFlygnyckelring